Företagsfrukosten 20 september

Härnösands första Företagsfrukost för hösten hölls den 20 september. Morgonen bjöd på inspiration, nätverkande och spännande insikter och programmet innehöll allt från stora infrastrukturprojekt till firande av lokala företags framgångar samt informatio om ett nytt nätverk för kvinnliga entreprenörer. Företagarna bjöd på tårta och presenterade Företagsfakta och Marie Molander böjd på skönsång.

De 4K – ett regionalt affärsnätverk för kvinnor

De4K Västernorrland är namnet på ett nytt nätverk för att underlätta för kvinnors satsningar på företagande och investeringar. Härnösand har, precis som många andra kommuner, ett lokalt företagsnätverk för kvinnor, men med de 4K erbjuds ett regionalt nätverk för samma målgrupp.

Anna-Maria Svedberg, som är engagerad i Vendela Business, nätverket för företagande kvinnor i Härnösand, tycker att 4K blir ett bra och viktigt komplement.

– Många kvinnor är ensamföretagare eller småföretagare och har ett behov av en plattform där man kan lära av varandra, skapa kontakter och affärer. Det lokala nätverket är jätteviktigt, men i vissa sammanhang finns det fördelar med att vara ännu fler och bygga ett ännu större kontaktnät, säger Svedberg.

Förkortningen de4K står för kompetens, kapital, kontakter och kunder, och precis det är tänkt att nätverket ska arbeta upp.

– Vi är glada över att även ha landshövdingen Carin Jämtin i ryggen i den här satsningen. Att utveckla varandra och hjälpas åt för att skapa affärer är jätteviktigt, och jag hoppas också att det här kan bidra till att vi får till ett investerarnätverk, för det behövs verkligen. Man behöver kapital för att kunna växa, säger Petra Forsström, näringslivschef i Härnösands kommun.

Nätverket är länsövergripande och ett av syftena är att tillföra medel och nya perspektiv för att kunna växla upp det goda arbete som redan pågår i länet. Modellen har Västernorrland importerat från Västerbotten, där man sedan en tid arbetar enligt samma modell.

Bron vill hjälpa företagen att skapa affärsnytta genom digitalisering

Bron Innovation är Västernorrlands it-kluster och digitala innovationshub. Här samverkar ungefär 100 privata och offentliga aktörer för att främja tillväxt och regional utveckling, och just nu är det väldigt mycket på gång. Bron vill driva och underlätta digitaliseringen i länet och driver flera olika projekt på det området.

Mikael Englund, projektledare hos Bron, vet att termen digitalisering både kan kännas vag och stressande för många företagare som har fullt upp med att driva den dagliga verksamheten.

– Vad är AI egentligen? Kommer jag att klara av tekniken? Jag förstår inte alla möjligheter – håller mina konkurrenter på att springa ifrån mig nu? säger Englund.

Englunds råd är att inte fokusera på tekniken.

– Tänk på det du som företagare alltid ska göra: Hur utvecklar vi vår verksamhet? Hur skapar vi mer affärsnytta? När du vet vad du vill göra, kan vi börja diskutera de tekniska lösningarna. Av samma skäl ska du inte digitalisera bara för att tekniken finns, eller för att alla andra verkar göra det. Fundera på vad du ska ha digitaliseringen till. Hur det ska skapa affärsnytta. Sedan digitaliserar du, förklarar han.

Är du nyfiken på digitalisering så kan du kontakta Bron Innovation för mer information. Du kan också gå på lunchseminariet som arrangeras i Härnösand den 8 november. Då medverkar bland annat forskare från Mittuniversitetet, och det kommer att bjudas på konkreta exempel och tips på vad som idag går att göra med digital teknik.

Hushållningssällskapet vill se mer lokalproducerad kunskap

När Hushållningssällskapet Västernorrland startade för drygt 200 år sedan låg fokus på att sprida kunskap för att förbättra livsmedelsproduktionen. Sedan dess har andelen jordbrukare krympt dramatiskt, men Hushållningssällskapets verksamhet har växt. Idag arbetar man med en mängd frågor kring lantbruk, livsmedelshantering och miljöfrågor.

Men att sprida kunskap är fortfarande en mycket central del av uppdraget, och just nu driver Hushållningssällskapet två EU-projekt som syftar till att ta fram, utveckla och sprida kompetens inom exempelvis jord- och skogsbruk i länet. Fokus ligger på ”Lokalproducerad kunskap”, ett arbetssätt att skapa kontaktytor för företag och främja erfarenhetsdelning.

– Vi kommer inte med ett färdigt utbildningspaket och säger "gör så här!" Vi tror att det finns mycket kompetens ute i länet och vår roll är i första hand att lyfta fram den här kompetensen och föra samman människor. Vi ska hjälpa till att knuffa idéer och initiativ framåt, säger Olle Eriksson och Emelie Tillander på Hushållningssällskapet Västernorrland.

De ser båda en stor utvecklingspotential för gröna näringar i länet. Andelen jordbrukare är idag väldigt få, men både ökad miljöhänsyn och behovet av en högre självförsörjningsgrad gör att intresset för lokalproducerad mat ökar. Och klimatförändringarna gör att vi på sikt både kommer att kunna och behöva odla mer livsmedel i norra Sverige.

Härnösandsbon har tagit över Timrå IK

Frederik Innala är Härnösandsbon som nyligen tagit över som ny klubbdirektör i SHL-klubben Timrå IK. Han har erfarenhet av chefskap från bland annat Hushållningssällskapet och Servanet, och när han blev uppmanad att söka chefsjobbet i Timrå IK kändes det rätt.

– Möjligheten att kunna kombinera idrottsintresset med att leda en organisation framåt lockade mig, säger Innala.

Vilket är ditt uppdrag?

– När Timrå gick upp i SHL för några år sedan var det första målet att hålla sig kvar, sedan att etablera sig på den här nivån. Då har hela fokuset – och hela budgeten – legat på spelartruppen. Mitt uppdrag är att bygga en SHL-mässig organisation runt laget.

Hur har första tiden varit?

– Roligt och utmanande. Det blev mest ekonomiska frågor i början, men jag ser fram emot att kunna jobba med det som är huvuduppdraget, nämligen organisationsutvecklingen.

Timrå IK har idag cirka 30 heltidsanställda, många deltidsanställda och inte minst omkring 70 ideellt arbetande personer med stort hjärta för klubben. Frederik Innala är optimistisk inför säsongen 2024/2025 och tycker att laget under nye tränaren Olli Jokinen är starkt.

– En bra säsong betyder mycket sportsligt, men är också viktigt ekonomiskt. Arenan i Timrå tar in 5800 åskådare. Ifjol var publiksnittet på hemmamatcherna 4900. Den siffran vill vi höja. Vi jobbar hårt för att lära oss mer om besökarna, personalisera erbjudanden och så vidare. Vi vill ha fler besökare på matcherna, och jag hoppas naturligtvis på fler Härnösandsbor på matcherna, säger Innala.

Elitidrottaren startar eget och satsar på musiken

Marie Molander älskar att stå på scen, och nu har sångerskan tagit steget till att bli egenföretagare inom musiken. På företagsfrukosten den 20 september underhöll hon besökarna tillsammans med Emma Ekebjörk.

Hon har sjungit och showat i många år men är relativt okänd för Härnösandspubliken, då hon främst uppträtt på scener i Sundsvallsområdet. Nu hoppas hon att det ska förändras. Marie vill gärna göra företagsevent, after work-uppträdanden och liknande, och hon uppskattar att samarbeta med kunden för att ta fram skräddarsydda program.

Att hon nu startar eget beror på hennes kärlek till musiken, men också på en stor rastlöshet.
– Jag hatar att sitta och vänta på att något ska hända. Det är verkligen det värsta jag vet. Så nu tänkte jag att ”jag kör!”, säger Marie.

Och hur är det med elitidrotten? Jo, Marie har en gedigen karriär bakom sig i svenska draghundslandslaget. Det kan tyckas vara ett helt annat spår, men Marie ser flera kopplingar mellan musiken och sin idrottskarriär.
– Idrott på den nivån kräver planering, driv och passion – det är en livsstil. Och så ser jag på musiken också, säger hon.

Norrlands Trä firar framgångsrika 60 år

Sedan starten 1964 har Norrlands Trä gjort en imponerande företagsresa. Idag har företaget cirka 60 anställda och exporterar trävaror över stora delar av världen.

Företaget grundades av Tage Frycklund och leds idag av sonen Jan Nivfors. Jan pekar ut några viktiga milstolpar i företagsbygget:

• Oljekrisen i början av 1970-talet pressade många företag hårt. Men Norrlands Trä lyckades, till skillnad från många andra, göra bra affärer. Intäkterna från de åren gjorde att vi kunde bygga anläggningen i Älandsbro, där vi fortfarande håller till.
• 1980- och 90-talen var svåra tider för byggindustrin i Sverige. Marknaden krympte, och vi tog det strategiska beslutet att söka marknader utomlands. Vi etablerade oss i Storbritannien, Tyskland, Sydkorea och Japan, och där är vi kvar.
• Vi såg en potential i att höja förädlingsvärdet och investerade i ett måleri. Det var en viktig milstolpe för oss.
• 2008 tecknade vi ett avtal med den rikstäckande kedjan Beijer Byggmaterial. Det blev vårt stora intåg på den svenska marknaden, och idag har vi avtal med alla stora kedjor som vi vill ha avtal med.

Idag ligger omsättningen för Norrlands Trä strax under 300 miljoner kronor. Det är ganska lågt, eftersom byggbranschen fortfarande håller på att ta sig ur en lågkonjunktur, men det går åt rätt håll.

Hur ser framtiden ut?
– Ljus. Omsättningsmässigt är vi på väg upp, men det finns ett tak. Ska vi växa mycket behöver vi bygga en helt ny fabrik. Den vi har räcker helt enkelt inte till.