Publicerad

Besked från politiken gällande skolans ekonomi

Exteriör bild på rådhuset i Härnösand. röd orange stenbyggnad med vita pelare.

Majoritet och opposition i både skolnämndens- och kommunstyrelsens presidium har kommit överens i frågan om skolnämndens ekonomi. De vill nu gå till kommunfullmäktige och göra justeringar i ekonomin på grund av ökade kostnader, förändrade och minskade statsbidrag. Ett av de viktigaste budskapen är att verksamheten i förskola och grundskola ska styras utifrån personaltäthet.

Det här är vad politikerna i skolnämndens och kommunstyrelsens presidium föreslår:

  • Behålla legitimerad personal.
  • Skolan får full uppräkning på lokaler, mat och löner i två läsår (23/24 och 24/25).
  • Skolan ska få lika mycket pengar per elev i två läsår (23/24 och 24/25).
  • Acceptans på att skolnämndens personalkostnader gör ett minusresultat på cirka 30 miljoner 2023.

Fler elever, mer pengar och färre elever, mindre pengar

Utmaningen är att hitta en skolorganisation som kan minska respektive öka på ett hållbart sätt i takt med att antalet elever varierar från år till år. Politikerna vill värna skolan, men säger samtidigt att kommunens ekonomi som helhet gör att de inte kan freda den helt. Det kommer att vara tufft, men dagens besked gör att förutsättningarna skolan får nu är avsevärt bättre än vad de var den sista april i år.

Antalet elever i skolan har minskat och prognosen för 2024 är en fortsatt minskning. Antalet personal har inte minskat i samma utsträckning. Organisationen behöver bli ännu bättre på att anpassa verksamhet efter förändrade elev- och barnantal menar politiken.

- Vårt besked är att skolan ska styras på personaltäthet istället för ekonomi och att antalet personal per barn ska vara det samma de närmaste två läsåren. Skolan får också full uppräkning för kostnader för lokaler, mat och löner. Allt för att inflationen inte ska slå mot verksamheten, säger Nina Skyttberg (S), skolnämndens ordförande.

- Härnösands kommun satsar mer resurser på skola och förskola än vad jämförbara kommuner med liknande storlek och struktur gör enligt SCB. Det är ett medvetet val. Vi vill satsa på barnen samtidigt som vi tar ansvar för helheten, säger Andreas Sjölander (S), kommunstyrelsens ordförande.

Politikerna är också överens om att det allmänna beslutet att alla kommunens nämnder ska spara 1 procent inte gäller förskola och skola upp till årskurs 9. Där är det personaltätheten som styr. Däremot så behöver även förskolan och grundskolan vara återhållsam vad gäller exempelvis läromedel, resor, utbildningar och liknande.

- Förskolan och skolan är viktig och det visar vi i detta besked. Trots att vi som många andra kommuner har det svårt att få resurserna att räcka till så är prioriteringar i skolan viktigast, för där finns vår framtid, och den måste vi ta hand om, säger Eva-Clara Viklund (M), kommunstyrelsens andre vice ordförande.

- Vi har försökt hitta en nivå på resurstilldelning som ger skola och förskola fortsatt goda förutsättningar att bedriva en bra verksamhet, samtidigt som de övriga kärnverksamheterna måste få tillräckliga resurser för att kunna leverera en fungerande välfärd. Kommunen som helhet måste ha en möjlighet att nå ett ekonomiskt resultat som är på rätt sida om nollan, avslutar Andreas Sjölander.