Bygglovstermer

Bygglov och anmälningspliktiga åtgärder kan vara en ganska komplicerad process med många olika termer. Här har vi samlat några av de vanligaste för att kunna stödja dig när du anmäler en åtgärd eller söker bygglov.

Allmän plats

Med allmän plats avses mark som i en detaljplan är avsatt för gemensamma behov och som ska vara tillgänglig för allmänheten.

Vad räknas som allmän plats?

  • Gator och vägar
  • Torg
  • Parker
  • Naturmark
  • Andra områden som ska vara tillgängliga för allmänheten

Motsatsen är kvartersmark, som i detaljplanen är avsedd för enskilt bruk, exempelvis bostäder, handel eller industri, och som normalt inte är fritt tillgänglig för allmänheten.

Byggherre

Byggherre är den som ska bygga eller låter någon annan bygga åt sig. Troligtvis är det du!

Byggherren ansvarar för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser samt att de tekniska egenskapskraven enligt plan- och bygglagen uppfylls. Byggherren ska även säkerställa att kontroller utförs i tillräcklig omfattning under byggtiden. Byggherren ansvarar för att åtgärden genomförs i enlighet med beviljat bygg‑ eller rivningslov.

Som byggherre måste du omge dig med sakkunniga och ha tillförlitlig information för att säkerställa att byggprojektet uppfyller alla krav och genomförs på rätt sätt.

Entreprenör

Huvudentreprenör är vanligtvis det företag som bygger. Det finns även underentreprenörer som till exempel mark- och grundföretag, el-företag, VVS-företag, målare och så vidare.

Fasadritning

En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus (villa) och är inredd som en självständig bostad. Komplementbostadshuset kan användas som fritidshus eller bostadshus.

En fasadritning är en ritning som visar en byggnads utsida sedd rakt framifrån från ett väderstreck i taget (norr, söder, öster, väster). Den används för att redovisa byggnadens yttre utformning.

Här nedan finns några exempel på fasadritningar. Klicka på bilderna för att se dem större.

Förstora bilden

Fasadritning för ett nytt bostadshus.

Förstora bilden

Fasadritning för en tillbyggnad.

Förstora bilden

Fasadritning för en tillbyggnad.

Förstora bilden

Fasadritning för ny skorsten.

Förstora bilden

Fasadritning för komplementbyggnad.

Komplementbostadshus

En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus (villa) och är inredd som en självständig bostad. Komplementbostadshuset kan användas som fritidshus eller bostadshus.

Komplementbyggnad

En fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd som en självständig bostad. Några exempel är förråd, vedbod och växthus.

Kontrollplan och kontrollansvarig

Varje byggprojekt ska ha en kontrollplan. I små projekt kan kontrollplanen vara enkel, medan i större ärenden med tekniskt samråd innehåller kontrollplanen oftast flera kontrollpunkter. För att kontrollplanen ska fungera måste det tydligt framgå vad som ska kontrolleras och mot vilket underlag. Därför är det viktigt att det finns tekniska beskrivningar och/eller konstruktionsritningar med anvisningar för hur man ska bygga.

En kontrollansvarig (kallas oftast ”KA”) hjälper byggherren att se till så att gällande bestämmelser följs, att nödvändiga kontroller görs så att de tekniska krav som samhället ställer på ett bygge uppfylls. Den kontrollansvarige ska vara certifierad och ha en självständig och opartisk ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

Nybyggnadskarta

Nybyggnadskartan visar tomtens förutsättningar inför ny bebyggelse. Nybyggnadskartan används tillsammans med situationsplanen för att visa var den nya byggnaden ska placeras och för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om åtgärden följer detaljplan och andra regler.

Nybyggnadskartan ska till exempel visa:

  • Fastighetsgränser med mått
  • Fastighetsbeteckning
  • Befintliga byggnader på den egna fastigheten och ofta även på angränsande fastigheter
  • Marknivåer och höjdinformation (höjdkurvor eller höjdpunkter)
  • Vägar, gator och infarter
  • Ledningar och serviser (vatten, avlopp, el, tele m.m.), både befintliga och planerade
  • Anslutningspunkt för VA
  • Detaljplaneinformation, t.ex.:
  • Byggrätter
  • Prickmark
  • Bestämmelser om byggnadshöjd, nockhöjd och avstånd till tomtgräns
  • Skala och norrpil
  • Fornminnen

Planritning

En planritning visar en möblerad rumsindelning, sedd uppifrån.

Ritningen ska innehålla:

  • Beskrivningar av hur rummen ska användas, till exempel sovrum, kök och så vidare.
  • Rummens storlek i kvadratmeter.
  • Placering av dörrar och fönster.
  • Trappor och andra nivåskillnader.
  • Köksinredning och fast inredning i hygienrum och tvättstuga.
  • Vid om- eller tillbyggnad ska även den befintliga byggnadens planlösningen redovisas. Det ska tydligt framgå vad som är befintligt och vad som är nytt, till exempel genom skuggning eller streckning. Yttermått för tillbyggnaden ska anges.

Här nedan finns några olika exempel på planritningar. Klicka på bilderna för att se dem större.

Förstora bilden

Planritning för ett nytt bostadshus.

Förstora bilden

Planritning för en tillbyggnad.

Förstora bilden

Planritning för ett uterum/inglasad altan.

Förstora bilden

Planritning för en eldstad.

Förstora bilden

Planritning för en komplementbyggnad.

Sektionsritning

En sektionsritning visar hur byggnaden ser ut i genomskärning – från mark till tak.

Ritningen ska visa:

  • Konstruktionen
  • Hur huset är grundlagt
  • Höjden i rummen
  • Hur bjälklagen är placerade
  • Hur hög hela byggnaden är

Här nedan finns några olika exempel på sektionsritningar. Klicka på bilderna för att se dem större.

Förstora bilden

Sektionsritning för ett nytt bostadshus.

Förstora bilden

Sektionsritning för en tillbyggnad.

Förstora bilden

Sektionsritning för ett uterum/inglasad altan.

Förstora bilden

Sektionsritning för rökkanal/ny skorsten.

Förstora bilden

Sektionsritning för en komplementbyggnad.

Förstora bilden

Sektionsritning för ett plank

Situationsplan

Visar tomten sett ovanifrån med fastighetsgränser och ev. befintliga byggnader. Av situationsplanen ska det framgå var på tomten en byggnad ska placeras eller byggas till. Vid nybyggnad ska läget redovisas med mått från två närliggande fastighetsgränser.

Här nedan finns några olika exempel på situationsplaner. Klicka på bilderna för att se dem större.

Förstora bilden

Situationsplan för ett nytt bostadshus.

Förstora bilden

Situationsplan för en tillbyggnad.

Förstora bilden

Situationsplan för ett uterum/inglasad altan.

Förstora bilden

Situationsplan för ett komplementhus

Förstora bilden

Situationsplan för kamin, eldstad, öppen spis.

Slutbesked

När byggarbetena är slutförda ska du lämna in din kontrollplan till samhällsnämnden, nu med signaturer och eventuella kommentarer som visar att kontrollerna är gjorda. Den kontrollansvarige lämnar också ett utlåtande.

OBS. Du måste ha fått ditt slutbesked innan du får börja använda byggnaden.

Startbesked

Ett startbesked behövs för att få börja bygga, riva eller göra markåtgärder. Det räcker alltså inte att du har fått ett beviljat bygglov.

Startbeskedet lämnas när samhällsnämnden bedömer att du kommer att uppfylla gällande byggregler. I startbeskedet fastställer samhällsnämnden bland annat kontrollplanen.

När du har fått startbesked får du börja bygga. Börjar du bygga utan startbesked tas en sanktionsavgift ut.

OBS. Om ditt bygglov inte har vunnit laga kraft så sker byggstarten på egen risk, eftersom beslutet fortfarande kan överklagas.

Tekniskt samråd

Ett tekniskt samråd är ett möte där man går igenom hur projektet är projekterat, vad som ska genomföras och vilka risker som finns, samt hur och vad som ska kontrolleras på ett säkert sätt. Tekniskt samråd ska genomföras innan startbesked ges.

Det är samhällsnämnden som kallar till det tekniska samrådet. Förutom bygglovshandläggaren närvarar byggherren och den kontrollansvarige. Ibland är det lämpligt att även entreprenörer eller andra sakkunniga deltar.

Vid samrådet diskuteras bland annat vilken kontroll som behövs för att uppnå de krav som samhället ställer. Till det tekniska samrådet ska byggherren lämna in förslag på kontrollplan och övriga tekniska handlingar som krävs för att samhällsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Vid enklare åtgärder, som till exempel glasverandor och mindre garage, krävs oftast inget tekniskt samråd.