Publicerad

Sommarjobbarnas arbete ger kunskap om nedskräpningen i Härnösand

Joel Kristoffersson svarar på en enkät om nedskräpningen i Härnösand som sommarjobbarna Nicole Kim Villalobos Andersson och Jonathan Hagblom genomför.

Joel Kristoffersson svarar på en enkät om nedskräpningen i Härnösand som sommarjobbarna Nicole Kim Villalobos Andersson och Jonathan Hagblom genomför på uppdrag av Härnösands kommun.

Härnösands kommun vill minska nedskräpningen. Just nu pågår ett arbete med att både kartlägga nedskräpningen och att samla in Härnösandsbornas synpunkter om den. En viktig insats görs av sommarjobbarna Jonathan Hagblom och Nicole Kim Villalobos Andersson.

Jonathan, 17, och Nicole, 16, har jobbat i tre veckor hos Härnösands kommun. En del av tiden har de inventerat friluftsområden, men en viktig del av arbetet har varit att mäta nedskräpningen på gator och i parker i staden.

Var är det skräpigt och var är det rent? Vad är det som slängs och hur mycket? Sommarjobbarna har gjort nedslag på 200 slumpvis utvalda platser och räknat glasspapper, cigarettfimpar, förpackningar och mycket annat, och fört in allt i en app.

De har också mött Härnösandsbor som fått svara på enkätfrågor om nedskräpningen i Härnösand.

Materialet från sommarens datainsamling är inte sammanställt ännu, men vissa mönster är tydliga tycker Jonathan och Nicole:

- I villakvarter är det väldigt lite skräp, men där mycket folk rör sig kan det vara mycket, vid krogarna är det många fimpar till exempel, men det är också ganska mycket skräp på Mellanholmen och längs vattnet där många promenerar.

- Och i hus med lägenheter är det ofta väldigt mycket fimpar nedanför balkongerna - folk röker på balkongerna och kastar sedan ner fimparna på gatan.

Henrik Petré, som är utredare med ansvar för bland annat avfallshantering på Härnösands kommun, har varit arbetsledare för sommarjobbarna och tycker att datainsamlingen ger mycket värdefull information.

Varför är det så viktigt att kartlägga skräpet?

- Målet är att minska nedskräpningen i Härnösand. Och ju mer vi vet om hur problemet ser ut, desto bättre möjligheter har vi att hitta lösningar. Om vi tar cigarettfimpar som exempel så innehåller de flera tusen ämnen som är skadliga för miljön. Om de bara får ligga på gatan så hamnar fimparna så småningom i våra dagvattenbrunnar, och det vattnet rinner orenat rakt ut havet. Det behöver vi göra något åt. Fimpar utanför krogarna visste vi nog om, men nu vet vi att vi också behöver ha en dialog med bostadsrättsföreningar och hyresvärdar, säger Henrik Petré.