Förklaring av bygglovstermer

Bygglov och anmälningspliktiga åtgärder kan vara en ganska komplicerad process med många olika termer. Här har vi samlat några av de vanligaste för att kunna stödja dig när du anmäler en åtgärd eller söker bygglov.

Byggherre

Byggherre är den som ska bygga eller låter någon annan bygga åt sig. Troligtvis är det du!

Byggherren har ansvaret för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser och att de tekniska kraven uppfylls och ska också se till att kontroll utförs i tillräcklig omfattning under byggandet. Byggherren har ansvaret för att bygg- eller rivningslov följs.

Som byggherre måste du omge dig med sakkunniga och ha tillförlitlig information för att säkerställa att byggprojektet uppfyller alla krav och genomförs på rätt sätt.

Entreprenör

Huvudentreprenör är vanligtvis det företag som bygger. Det finns även underentreprenörer som till exempel mark- och grundföretag, el-företag, VVS-företag, målare och så vidare.

Tekniskt samråd

Det är samhällsnämnden som kallar till det tekniska samrådet. Förutom bygglovshandläggaren närvarar byggherren och den kontrollansvarige. Ibland är det lämpligt att även entreprenörer eller andra sakkunniga deltar.

Vid samrådet diskuteras bland annat vilken kontroll som behövs för att uppnå de krav som samhället ställer. Till det tekniska samrådet ska byggherren lämna in förslag på kontrollplan och övriga tekniska handlingar som krävs för att samhällnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Vid enklare åtgärder som till exempel glasverandor och mindre garage krävs oftast inget tekniskt samråd.

Kontrollplan & Kontrollansvarig

Varje byggprojekt – litet som stort - ska ha en kontrollplan. Ibland en mycket enkel variant, men i lite större ärenden där det krävs tekniskt samråd brukar det bli flera kontrollpunkter i kontrollplanen. För att en kontrollplan ska fungera måste det framgå vad man ska kontrollera och mot vad. Därför är det viktigt att ha en teknisk beskrivning eller en konstruktionsritning med anvisningar hur man ska bygga.

En kontrollansvarig (kallas oftast ”KA”) hjälper byggherren att se till så att gällande bestämmelser följs, att nödvändiga kontroller görs så att de tekniska krav som samhället ställer på ett bygge uppfylls. Den kontrollansvarige ska vara certifierad och ha en självständig och opartisk ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

Startbesked

Ett startbesked behövs för att få börja bygga, riva eller göra markåtgärder. Det räcker alltså inte att du har fått ett beviljat bygglov.

Startbeskedet lämnas när samhällsnämnden bedömer att du kommer att uppfylla gällande byggregler. I startbeskedet fastställer samhällsnämnden bland annat kontrollplanen.

När du har fått startbesked får du börja bygga. Börjar du bygga utan startbesked tas en sanktionsavgift ut.

OBS. Om ditt bygglov inte har vunnit laga kraft så sker byggstarten på egen risk, eftersom beslutet fortfarande kan överklagas.

Slutbesked

När byggarbetena är slutförda ska du lämna in din kontrollplan till samhällsnämnden, nu med signaturer och eventuella kommentarer som visar att kontrollerna är gjorda. Den kontrollansvarige lämnar också ett utlåtande.

OBS. Du måste ha fått ditt slutbesked innan du får börja använda byggnaden.

Nybyggnadskarta

Visar allt som kan vara av betydelse för handläggningen av bygglovsärendet, till exempel fastighetens (tomtens) exakta mått, gränser för byggrätt med mera enligt detaljplanen, befintliga byggnader, höjdkurvor, eventuella fornminnen, anslutningspunkt för VA, angränsande gata med mera.

Nybyggnadskartan är underlag till den situationsplan som ska följa med ansökan vid nybyggnad.

Situationsplan

Visar tomten sett ovanifrån med fastighetsgränser och ev. befintliga byggnader. Av situationsplanen ska det framgå var på tomten en byggnad ska placeras eller byggas till. Vid nybyggnad ska läget redovisas med mått från två närliggande fastighetsgränser.

Komplementbyggnad

En fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd som en självständig bostad. Några exempel är förråd, vedbod och växthus.

Komplementbostadshus

En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus (villa) och är inredd som en självständig bostad. Komplementbostadshuset kan användas som fritidshus eller bostadshus.