Publicerad
Invånarna planerar för utveckling i Högsjö och Häggdånger
Engagemanget var stort under stormötet på Ramviks Folkets hus. Många ville vara med och dela med sig av idéer och åsikter.
Tillsammans med organisationen Coompanion Västernorrland provar Härnösand LEA-modellen som ett verktyg för landsbygdsutveckling. LEA står för Lokalekonomisk analys, och just nu drivs projekt i Högsjö och Häggdånger. Idén är att invånarna tillsammans diskuterar sig fram till hur just deras bygd ska utvecklas.
Eva-Lotta Öberg, landsbygdsutvecklare på Härnösands kommun, har tagit initiativ till LEA-projekten i Högsjö och Häggdånger, men betonar att kommunen inte styr arbetet.
- Kommunen finansierar, men invånarna driver processerna själva. De som bor på en plats ser både utmaningar och möjligheter bäst. Får de möjlighet att sätta sig tillsammans och diskutera så brukar det hända bra saker. Det finns ett fantastiskt engagemang i bygderna.
LEA-modellen utgår från offentlig statistik som berättar om platsens förutsättningar. Hur stor är befolkningen? Hur många flyttar ut respektive in? Men statistiken berättar också om hur många som pendlar till och från orten, hur stor köpkraft befolkningen har och hur stor andel av inköpen som görs på orten.
Statistiken är en bra grund för att diskutera hur utvecklingen skulle kunna se ut, och den diskussionen sker vid lokala stormöten där alla boende som vill får delta. Här får alla först lista sina egna behov, och sedan vidtar grupparbete där de boende tillsammans prioriterar vad som är viktigast och diskuterar hur förändringen ska gå till. Ska man satsa på besöksnäringen? Ska man söka stöd för att etablera en matbutik? Vilka partners vore lämpliga att samarbeta med? Allt sammanfattas i en framtidsplan för orten.
Stormöten har hållits i både Högsjö och Häggdånger i slutet av mars. Nu väntar arbetet med att formulera den gemensamma planen för varje ort.
- Resultaten kan skilja sig mycket åt mellan olika orter, säger Eva-Lotta. Och det är så det ska vara. Invånarna och platsens förutsättningar är unika och då måste varje framtidsplan också bli det. Processen är viktig för att den skapar gemensamma mål och gemensam kraft som är förankrad i bygden. Det här ska inte ta slut när LEA-projektet är slut - det här är startpunkten.
Dela sidan