Begreppet särskild begåvning

Enligt Skolverket (2024) är cirka 5 procent av eleverna i svenska skolor särskilt begåvade. Dessa elever behöver andra utmaningar än sina jämnåriga klasskamrater. Förändringar i skollagen (2010) förtydligar att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Ett barn med särskild begåvning har ofta en hög inlärningshastighet och lär sig ofta på djupet. Ett särskilt begåvat barn har ofta begåvningsområden som inte alltid blir synliga i förskolan eller i skolan. Särskild begåvning skiljer sig åt mellan olika barn och tar sig olika uttryck (Kreger Silverman, 2016).

Det finns olika modeller som används för att beskriva vad särskild begåvning är. En av de allra vanligaste är Renzullis (2005) treringsmodell. I den modellen utgår Renzulli ifrån begreppet särskilt begåvat beteende och menar att det uppstår genom en interaktion mellan tre grundläggande delar av mänskliga förmågor: övergenomsnittliga allmänna och/eller specifika förmågor, hög uthållighet i form av motivation samt hög kreativitet. Detta visualiseras i figur 1. Renzulli’s three-ring model.

I den här handlingsplanen har vi valt att definiera särskild begåvning på följande sätt:

Särskilt begåvad ”är en elev som har en hög begåvning, vilket innebär att eleven lär sig snabbare och mer på djupet. Eleven drivs också av kunskapstörst, oavsett vad skolan ser. Elevens kognition är mer abstrakt och komplex, varför eleven behöver en anpassad undervisning. Ofta har en särbegåvad elev spetstalanger och begåvningsområden som är utmärkande, men som kanske inte alltid syns i klassrummet” (Liljedahl, 2017, s.13-14).

Särskilt begåvade elever kan också vara högpresterande och högpresterande elever kan vara särskilt begåvade, men det vanligaste är att särskilt begåvade elever inte är högpresterande. I tabell 1 ges exempel på skillnader mellan särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever, såsom det framställs av Kreger Silverman (2016).

Tabell 1. Exempel på skillnader mellan särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever

Särskilt begåvade och högpresterande barn och elever
Särskilt begåvade barn/elever	Högpresterande barn/elever
Ställer frågor	Kan svaret
Är nyfikna	Är intresserade
Har tokiga idéer	Har goda idéer
Sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå	Arbetar hårt
Diskuterar frågor och utvecklar	Besvarar frågor
Visar starka åsikter och synpunkter	Lyssnar med intresse
Kan redan	Lär sig snabbt
Föredrar vuxnas sällskap	Trivs med jämnåriga kamrater
Skapar nytt	Kopierar
Tycker om att lära	Tycker om skolan
Bearbetar information	Tar emot information
Njuter av komplexitet	Föredrar steg-för-steg-progression
Är ofta mycket självkritiska	Är nöjda med sitt lärande
Tänker abstrakt	Förstår idéer