Identifiera och kartlägga

Ekesryd Nordström (2024) betonar vikten av samarbetet med föräldrar i förskolan och menar att de ofta är en outnyttjad resurs. Även Sims (2021) lyfter vikten av att etablera en god samverkan med föräldrar i arbetet runt barnet. Sims (2021) pekar på det faktum att forskning visar att det är lättare för föräldrar än för pedagoger att upptäcka begåvning hos små barn. Det har visat sig positivt och framgångsrikt i samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare att lägga fokus på det enskilda barnet snarare än att jämföra med andra barn i barngruppen. Ett gott och öppet samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna gynnar barnets utveckling och lärande (Davis, 2014).

Elever med särskild begåvning finns inom olika områden - akademiska; språk, matematik och naturvetenskap men även idrottsliga och estetiska. Det är inte alltid enkelt att upptäcka barn och elever med särskild begåvning och det kan vara extra svårt att upptäcka flickor och nyanlända. Ibland har särskilt begåvade gett upp sina försök att bli sedda utifrån sina särskilda behov av utmaningar och i stället börjat underprestera, uppfattas ointresserade, vara utagerande, eller till och med försöka dölja sin begåvning (Skolverket, 2024; Sims, 2021). Enligt Persson (1997) upptäcks inte de flesta särskilt begåvade, varken av föräldrar eller skola. Se Tabell 1 samt Bilaga 1 för exempel på egenskaper hos elever med särskild begåvning.

Trygga relationer och ett gott samarbete mellan skola och vårdnadshavare främjar elevens utveckling. Studier har visat att när föräldrar, i samtal med skolan, påtalar särskild begåvning hos sitt barn har de oftast rätt (Silverman, 2016; Sims, 2021; Liljedahl, 2018). För att hem- och skolsamarbeten ska vara framgångsrika betonas vikten av att fokusera på det enskilda barnets kunskapsutveckling, snarare än att jämföra barns olika förmågor. Andra viktiga aspekter som lyfts fram inkluderar att se föräldrar som en resurs i utbildningssammanhang och att betrakta deras engagemang, oavsett nivå, som en positiv grund att bygga vidare på (Davis, 2014).

Mellroth (2024) rekommenderar att genomföra kartläggningen med befintlig rutin för pedagogisk kartläggning som utgångspunkt. Kunskapskartläggningen behöver vara kvalitativ, objektiv och fånga barnets hela skolsituation, undersöka elevens kunskaps- och förståelsenivåer, samt förmåga att se samband och dra slutsatser

(Liljedahl 2017). Vidare beskriver Liljedahl (2017) och Mellroth (2024) vikten av att leta efter elevens absoluta kunskapstak, samt ringa in spetsområden, dolda förmågor, behov och intresseområden. Be om att få titta på alster/konstruktioner eleven gjort hemma och ta i samtal med vårdnadshavarna reda på vad de tänker om elevens kunskapsnivå. Efter analys av kartläggningens resultat tas beslut om insatser, planering av undervisning, inkluderat acceleration och berikning (Sims, 2021; Liljedahl, 2017; Mellroth, 2024). Resultatet av kartläggningen ska återkopplas till eleven, vårdnadshavarna och undervisande personal runt eleven. Målet är att ge möjligheter för eleven att öka sina prestationer utifrån sina förutsättningar (Mellroth, 2024).

Kartläggaren behöver ha förståelse för att “taket” kan variera beroende på ämne samt att även kunskapsluckor kan hittas. Liljedahl (2017) menar att kunskapsluckor lätt kan överbryggas av en särskilt begåvad elev om denne blir motiverad att göra det och därför bör det inte läggas för stor vikt vid kunskapsluckor.

Liljedahl (2017) rekommenderar att eleven ges obegränsad tid då särskilt begåvade oftast vill ha god tid på sig att tänka, samt att låta eleven redogöra för sina svar då “taket kan ligga bortom det skrivna. Det händer även att särskilt begåvade kan krångla till det och svara fel, då de inte tror att en fråga kan vara så enkel.

Kartläggarens kompetens och förmåga att föra samtal med eleven, vårdnadshavare och andra lärare är viktigast. Själva kartläggningsmaterialet är därför underordnat, men en utgångspunkt kan vara att välja bland äldre nationella prov, Skolverkets kartläggningsmaterial och andra tillgängliga kartläggningsmaterial (Liljedahl, 2017; Sims, 2021). Ytterligare en utgångspunkt är att prova med tre årskurser högre i de ämnen där eleven uppfattas ha mycket goda kunskaper. Men var flexibel och fundera över vad som är lämplig nivå per ämne (Mellroth, 2024). Frågor att besvara vid val av kartläggningsmaterial är enligt Liljedahl (2017): Kräver det förförståelse? Kräver det förmågor eleven inte behärskar, t.ex. skriva för hand? Vad mäter det och har det ett tak? Hur kan kartläggningen genomföras utan att eleven upplever stress och oro?

Skolverket (2024) sammanfattar på följande sätt hur särskilt begåvade elever kan bemötas:

• Utmana eleven intellektuellt och kunskapsmässigt, med möjligheter till diskussioner med komplexa resonemang och skapa möjligheter till samarbete med andra särskilt begåvade.
• Ge eleven möjligheter att utveckla färdigheter och studieteknik och därmed förutsättningar för att lyckas i högre studier.
• Stöd från lärare genom acceptans och respekt är helt avgörande för elevens socioemotionella utveckling.