- Startsida
- Barn & utbildning
- Handlingsplan särskild begåvning
- Undervisa och utveckla
Undervisa och utveckla
I forskning om särskild begåvning anges acceleration, berikning, coachning och differentierad undervisning som gynnsamma strategier för särskilt begåvade elevers undervisning, utveckling och lärande.
Acceleration i förskolan
- Uppflyttning till förskoleklass eller skola.
- Partiell uppflyttning där barnet får delta i undervisning med äldre barn några tillfällen/vecka.
- Accelerationsgrupp där barnet arbetar med projekt inom t.ex. film, teater, samhällsfrågor tillsammans med likasinnade (Liljedahl, 2018).
Berikning i förskolan
Barn med särskild begåvning har ofta ett behov av att “få göra på riktigt”. Liljedahl (2018) menar att berikande insatser därför är av stor betydelse och skapar meningsfullhet för barnet. Det kan handla om allt från att hjälpa de vuxna med ett förbättringsprojekt på förskolan, skriva ett brev till en myndighetsperson, till att skriva en egen bok. Högläsning och boksamtal om mer komplex litteratur är även det exempel på något som kan uppskattas högt enligt Liljedahl (2018). Viktigt är att det finns en mottagare för barnets arbete; publik, läsare, samtalspartner. Utgå från barnets nyfikenhet och ge stöd med ramar som t.ex. tydliga del – och slutmål (Liljedahl, 2018).
Differentiering i förskolan
Ekesryd Nordström (2024) menar att förskolans verksamhet i sig är gynnsam för särskilt begåvade barn; pedagoger i team som växeldrar, flexibla lärmiljöer och kreativt skapande i åldersblandade grupper. Sims (2021) lyfter följande undervisningsstrategier för förskolan: differentiering genom mer komplexa, kreativa och utmanande uppgifter inom aktuellt undervisningsområde, att ställa frågor på en högre nivå, samt ge barnen möjlighet att arbeta med likasinnade.
Acceleration i skolan
Acceleration innebär att eleven ges möjlighet att arbeta i en snabbare takt än sina jämnåriga skolkamrater, till exempel genom tidigare skolstart, att flytta upp en eller flera årskurser eller att läsa vissa ämnen med äldre elever. Kartläggningen som genomförs ligger till grund för beslut om vilken typ av acceleration som kan vara lämplig för den aktuella eleven. Beslutet fattas i samverkan mellan lärare, EHT och vårdnadshavare utifrån organisatoriska och pedagogiska förutsättningar (Kreger Silverman, 2016; Sims, 2021; Skolverket, 2024).
Berikning i skolan
Med berikning avses möjligheten för eleven att utforska ett ämne eller ämnesområde brett eller på djupet för att möta efterfrågan på utmaningar i lärandet genom mer avancerade undervisningsmoment.
Liljedahl (2022) betonar vikten av meningsfullhet och djup; att allt med djup upplevs som mer meningsfullt av elever med särskild begåvning. Ett sätt att åstadkomma det är att levandegöra innehållet i undervisningen genom t.ex. karaktärer och historiska personer. Av vikt är också att eleven regelbundet får presentera sina resultat för en uppskattande och uppmuntrande publik, t.ex. klassen.
Liljedahl (2017;2022) ger exempel på en berikningsmodell i olika steg. Ett steg kan vara att starta ett berikningsteam på skolan med elever, lärare som handleder och inbjudna externa aktörer, t.ex. professorer, konstnärer, och företagare. Deltagarna hjälps åt att ordna föreläsningar, workshops och utnyttjar tekniken för möjligheter online. Plats och tid kan även vara utanför skolan. Ett annat steg kan vara att anordna seminarium där ämnen fördjupas och breddas och med möjlighet för eleverna att diskutera med likasinnade. Ytterligare ett steg omfattar verkliga projekt för att få möjlighet att ”göra på riktigt”, t.ex. skapa Ted Talks, konserter, starta företag eller skapa en konstutställning. Eller att arbeta i projekt till gagn för andra, t.ex. skapa och leda olika arrangemang som schackturnering, novelltävling eller föreställning.
Coachning i Skolan
Särskilt begåvade elever har ofta behov av ett mer individuellt stöd, exempelvis genom mentorskap eller coachning. Det hjälper dem att hitta och upprätthålla sin motivation och sina drivkrafter, samt att utveckla en positiv självbild, då de sällan har jämnåriga att spegla sig i. Ett enda meningsfullt samtal kan ha en stor inverkan genom att ge förståelse och bekräftelse, men för en positiv utveckling krävs kontinuerlig stimulans och en accepterande miljö (Kreger Silverman, 2016; Sims, 2021).
Differentierad undervisning
I en differentierad undervisning får eleverna möjlighet att arbeta på varierande nivåer och med olika metoder inom samma kunskapsområde. Den differentierade undervisningen utgår från gemenskap, tar tillvara olikheter och främjar delaktighet. Differentieringen sker genom att undervisningen erbjuder flera olika sätt att nå målet (Sims, 2021; Skolverket, 2024; Tomlinson, 2016).
Det är också av stor betydelse för särskilt begåvade elever att de får arbeta med sådana uppgifter och aktiviteter som bidrar till att de tillägnar sig välfungerande strategier för studieteknik (Brainchild, 2016).
