Samverkansentreprenad – ett vinnande koncept för båda parter

När Nybron mitt i centrala Härnösand byts ut jobbar Härnösands kommun och entreprenören Peab mycket tätt tillsammans i en samverkansentreprenad. Båda parter är mycket nöjda med upplägget och samarbetet.

– Det är helt annat samtalsklimat än vid en vanlig entreprenad. Här kan vi prata helt öppet med varandra och vi har även full insyn i ekonomin, säger Thomas Jenssen, chef för kommunens samhällsförvaltning.

– Den stora fördelen är att vi lägger tiden på att prata om tekniska lösningar i stället för att bråka om pengar, säger Maria Boija, projekteringsledare på Peab.

En samverkansentreprenad börjar med att en entreprenör upphandlas i vanlig ordning. I en första fas projekterar parterna tillsammans och tar fram en detaljerad kalkyl, ett riktpris för projektet.

– Det är väldigt positivt att vi som entreprenör får vara med i projekteringen. Det gör att handlingarna blir byggbara och sparar även en massa tid. Bygget av Nybron krävde en miljödom, något som kan ta lång tid, men nu kunde vi ta fram en tillståndsansökan samtidigt som vi jobbade med de tekniska lösningarna, säger Maria Boija.

Går över i byggfas

När fas 1 är avslutad har båda parter möjlighet att hoppa av, men om alla är nöjda med upplägget och samarbetet går projektet över i byggfas. Och det kan ske direkt vilket också sparar tid jämfört med en vanlig entreprenad.

– Men egentligen är samverkan ingen entreprenadform, det är ett arbetssätt, förtydligar Maria Boija. Och om samverkan fungerar bra blir det i slutänden oftast bättre kvalitet på resultatet och förmodligen också billigare än beräknat.

Upplägget innebär också att båda parterna är måna om att hålla och helst underskrida det gemensamt överenskomna riktpriset. Parterna delar nämligen på både eventuella överskott och underskott.

I det aktuella projektet Nybron är uppgörelsen 50-50, det vill säga Peab får 50 procent av en eventuell besparing, men får å andra sidan stå för 50 procent av en eventuell fördyring.

Fungerar bäst vid komplicerade projekt

Men samverkansentreprenader är inte alltid den bästa lösningen.

– Nej, det fungerar bäst vid stora och/eller komplicerade projekt, som det här, där man har väldigt mycket att vinna på att jobba tillsammans för att hitta bra tekniska lösningar i ett tidigt skede, säger Maria Boija.

Vad krävs då för att lyckas med den här typen av entreprenad?

– För det första måste man vilja jobba på det här sättet, på riktigt. Och så bygger det på tillit och förtroende och att man verkligen lyssnar på varandra. Men det har inte varit några problem i det här projektet, säger Maria Boija.

Det är vanligt att man i en samverkansentreprenad har en oberoende samverkansledare som ska se till att samarbetet fungerar.

– Men vi har valt bort det. Vi kände redan från början att vi hade den tillit och det förtroende som behövs och det har visat sig vara rätt. Samarbetet har hittills fungerat smärtfritt och både tidsplan och budget ser ut att hålla, säger Thomas Jenssen.

Enbart positiv erfarenhet

Projektet med att byta ut den öppningsbara Nybron har kommit ungefär halvvägs. Det är första gången som kommunen provar den här entreprenadformen och erfarenheten är än så länge enbart positiv.

– Det är en vinna-vinna-situation, inte bara ekonomiskt utan också för hela klimatet kring projektet. Ingen behöver bevaka den andre utan båda parter vill framåt och skapa något bra tillsammans, säger Thomas Jenssen.

Peab har mer erfarenhet och har för tillfället ytterligare två samverkansprojekt igång i Jämtland och Västernorrland.

– En stor fördel är att vi får vara med och påverka vår egen arbetsmiljö och har ett helt annat ansvar för helheten. Det blir liksom ”vårt” projekt på ett annat sätt än i vanliga fall, säger Maria Boija.