Använda kommunens mark

Det finns en mängd olika tillfällen då det är av stor vikt att kunna nyttja annans mark. För detta finns det olika möjligheter, nyttjanderätt, servitut och arrende.
Vid ett arrende finns normalt två parter. Den ena parten, den som äger fastigheten där det uthyrda området ligger, kallas jordägaren. Den andra parten, som hyr marken/arrendestället, kallas arrendator.

Ersättningen för en arrendeupplåtelse bestäms ofta till ett årligt pris och räknas sedan upp med konsumentprisindex (KPI) följande år.

Det finns fyra huvudtyper av arrende:

Bostadsarrende (se Jordabalken kap 10) används endast för arrende avsett för bostadsändamål och nyttjas huvudsakligen för fritidsboende. En vanlig situation då bostadsarrende tecknas är när jordägaren arrenderar ut en bit av sin jord- eller skogsbruksfastighet till en arrendator som själv får uppföra ett fritidshus på platsen eller övertar befintligt hus av föregående arrendator. Det viktiga är att byggnaden ägs av arrendatorn som lös egendom och inte av jordägaren, annars är det inte ett bostadsarrende utan ett hyresförhållande. För att skydda arrendatorns rätt att nyttja marken för ändamålet finns det vid bostadsarrende ett starkt besittningsskydd.

Jordbruksarrende (se Jordabalken kap 9) kännetecknas av att marken ska användas för just jordbruk. Två former finns, gårdsarrende där arrendatorn bor på arrendestället och sidoarrende, där arrendatorn endast nyttjar marken. Ett arrende behöver inte följa fastighetsgränser utan följer de gränser som avtalats och kan därför skapa förutsättningar för ett effektivare marknyttjande.

Anläggningsarrende (se Jordabalken kap 11) används när arrendatorn driver förvärvsverksamhet på arrendeområdet som inte är att se som jordbruk, och att hans byggnad används för verksamheten. Lagen definierar inte ordet byggnad utan hit kan också hänföras till exempel torn och vindkraftverk. De flesta lagreglerna kring anläggningsarrende är inte tvingande vilket medför att det är viktigt att parterna i arrendeavtalet noga preciserar villkoren och ändamålet med upplåtelsen. Arrendatorn har inget direkt besittningsskydd men har istället viss rätt till ersättning om avtalet sägs upp.
 
Lägenhetsarrende är den allmänna formen av arrende och får inte ha något av de syften som kännetecknar de andra arrendeformerna. Reglerna kring denna arrendeform är enkla och kännetecknas av avtalsfrihet. Arrendatorn har inget besittningsskydd.

Det krävs tillstånd enligt Ordningslagen om du vill nyttja offentlig plats.
Detta söker du hos polisen.

Exempel på tillfällen då du behöver söka tillstånd är:

• Arrangemang och andra tillställningar
• Byggställning
• Container
• Uteservering

Uppställda containrar, byggställningar och liknande medför ofta framkomlighetsproblem för trafikanter och de utgör inte alltid ett så trevligt inslag i stadsbilden.

Sökanden ska därför kontinuerligt städa den upplåtna ytan. Det är även den sökande som betalar för försvårad gatu- eller parkrenhållning.

Här hittar du mer information och ansökan om tillstånd enligt ordningslagen. Länk till annan webbplats.

Här hittar du information och riktlinjer för uteserveringar. Pdf, 1.1 MB. (Pdf, 1.1 MB)

Kommunens mark ska vara tillgänglig och kunna användas av alla. Att använda sådan mark för privat bruk utan tillstånd kallas annektering och är inte tillåtet. Som fastighetsägare har du ett ansvar för att veta var din fastighetsgräns går och hålla dig inom den.

Vad menas med annektering eller olovligt nyttjande och olovlig markanvändning?

Det är när du ställer privata anläggningar eller ägodelar på mark som inte är din.

Exempel på olovliga anläggningar:

• Staket och planteringar
• Komposter
• Pallkragar
• Sandlådor
• Uppställning av båtar, bilar, husvagnar
• Byggnader såsom lekstugor, friggebodar och skjul
• Gungställningar
• Studsmattor
• Rastgårdar
• Vedupplag

Vad är mitt ansvar som fastighetsägare?

Att veta var din tomtgräns går och hålla dig innanför den. Är du osäker på var din tomtgräns går kan du kontrollera på Bygg- och exploateringskartan. Skriv in din adress eller fastighetsbeteckning i sökrutan och klicka i rutorna för Fastighetsgränser i menyn till höger.

Vad gör kommunen om mark annekteras?

Fastighetsägaren kontaktas och uppmanas att ta bort alla anläggningar som ligger utanför den egna tomtgränsen och att återställa marken i ursprungligt skick.

Om fastighetsägaren motsätter sig detta kan rättsliga åtgärder behöva vidtas. Det är brottsbalken, 8 kapitlet, som reglerar privatisering av annans mark.

Tillfälligt tillstånd

Skulle du tillfälligt behöva förvara något utanför din tomtgräns, till exempel samband med byggnation eller liknande kan du söka tillfälligt tillstånd. Läs mer i boxen ”Att nyttja offentlig plats”.

Frågor?

Har du frågor kan du vända dig till kommunens mark- och exploateringshandläggare via kommunens växel: 0611-34 80 00.

Om du vill gräva i kommunens gator eller övrig mark måste du ha grävtillstånd.
Sök detta tillstånd i god tid innan du ska gräva. Det finns ansökningsblanketter och anvisningar i vårt blankettarkiv.

Här hittar du mer information om vad som gäller vid grävning i allmän mark.

Här hittar du blankett för ansökan om grävning i allmän mark.

Regler för grävning i kommunens mark Pdf, 796.5 kB. (Pdf, 796.5 kB)

Härnösands kommun har antagit riktlinjer för upplåtelse av jakträtt på kommunens mark. Riktlinjerna gäller från och med 2012-07-01.
 
De marker som är lämpliga att utarrendera för älg- och småviltjakt är Vangsta 1:21, Vägnön 3:1, Finsvik 5:17 och Skedom 2:38. För småviltjakt kan delar av fastigheterna Bondsjö 17:1, Saltvik 2:35 och Gådeå 4:32 upplåtas. För närvarande är all jakträtt utarrenderad inom Härnösands kommun.

Kommunstyrelsens beslut 2010-06-01 (Riktlinjer och normalavtal för jakträtten på Härnösands kommuns mark) Pdf, 573.3 kB. (Pdf, 573.3 kB)

Taxa för upplåtelse av jakt på småvilt och älg Pdf, 333.2 kB. (Pdf, 333.2 kB)

Karta över Bondsjö 17:1 småviltjakt Pdf, 3.9 MB. (Pdf, 3.9 MB)