Regler kring husdjur och andra djur
Djur är ett viktigt och vanligt inslag i många människors vardag. Djur som behandlas rätt ger mycket tillbaka till sin ägare och det är därför viktigt djuren ska kunna vistas bland oss och må bra. Men det finns också risk att djurens närvaro skapar problem för andra och det finns därför en del regler kring djurhållning.
Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap ska skötas så att risk för människors hälsa inte uppstår. De ska självklart också skötas så att djuren själva inte far illa. Misstänker du att djur behandlas illa eller vill starta kennel ska du kontakta Länsstyrelsen Västernorrland.
Länsstyrelsen når du på telefon: 0611-34 90 00
Husdjur
Husdjur ska skötas på ett sådant sätt att de inte orsakar besvär (olägenhet) för omkringboende. Mer om hund- och katthållning hittar du längre ner på sidan.
Ibland behöver du tillstånd
Tillstånd krävs inom de flesta områden i Härnösand om du vill ha vissa djur, som orm, häst, gris eller höns.
Hundar
Hundar ska hållas kopplade på särskilt anordnade lekplatser, badplatser, parker, planteringar, friluftsanläggningar och inom områden med tydlig stadsprägel.
Under tiden 1 mars – 20 augusti är det dessutom förbjudet för hundar att springa lösa i skog och mark där det finns vilt.
Skyldigheter
Som hundägare ska du alltid plocka upp förorening efter hund längs gator och parkvägar.
Vanvård
Misstänker du att en hund är utsatt för vanvård, ska du kontakta länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.
Läs mer i de allmänna lokala ordningsföreskrifter 
Pdf, 383.7 kB.för Härnösands kommun om vad som gäller för dig som hundägare.
Läs mer:
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Katter
Du som äger katt har ett stort ansvar. Det är viktigt att du sköter din katt och håller den under uppsyn för att undvika klagomål från grannar. Det finns ingen lag som förbjuder folk att släppa ut sin katt.
Om du har din katt lös utomhus ska den vara märkt med dina kontaktuppgifter eller vara ID-märkt.
Se till att din katt:
- Inte uträttar sina behov i lekparker och sandlådor
- Inte vållar skada inom offentlig plats
Lösspringande katter
Störs du av katter där du bor, kontakta först och främst ägaren till katten. Om problemen fortsätter, kontakta din fastighetsägare eller din bostadsrättsförening. Föreningens stadgar eller regelverket som gäller för boende i hyresfastigheten redogör oftast skyldigheter för djurägare. Ibland kontaktas Samhällsförvaltningen i frågan. Samhällsförvaltningen utför, i normalfallet, inte några åtgärder eftersom löst springande katter inte anses som en olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Höns, kor, hästar, getter, får och grisar
Du måste ha ett särskilt tillstånd för att få hålla nötkreatur, häst, get, får och svin eller pälsdjur och fjäderfä, som inte är sällskapsdjur, inom område med detaljplan. Anledningen till att det krävs tillstånd är att djuren inte ska orsaka problem för närboende
För att minimera störningar för omgivning och grannar är tillståndet ofta förenat med vissa krav. Djurhållningen får till exempel inte orsaka olägenheter för kringboende genom lukt- eller ljudstörningar.
Inget tillstånd krävs för att hålla maximalt fem stycken tamhöns utan tupp.
Erforderligt hönshus och hönsgård ska finnas. Gödsel som uppkommer av
hönshållningen ska hanteras så att läckage av näringsämnen undviks.
Vilda djur
I vår kommun bor vi ganska naturnära. Ibland kan du ha turen att få en naturupplevelse i din egen trädgård. Men i vissa fall kan de vilda djuren upplevas som ett problem.
Tänk på att dina grannar kanske inte har samma naturintresse som du. Undvik därför att mata vilda djur som kan upplevas som störande av omgivningen.
Rådjur
Det är inte ovanligt att rådjur söker sig in i trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken och hanteras inte av kommunen.
Rådjur orsakar ofta problem i trädgårdar där de söker mat. Försök i första hand att skrämma bort djuret eller förhindra att mat finns lättillgänglig om det går.
Skadade rådjur i trafiken ska rapporteras till Polisen. Läs mer om hur du ska agera vid en viltolycka på Nationella viltolycksrådets webbplats Länk till annan webbplats.
Grävlingar
Grävlingar kan utgöra problem om de skapar en boplats i närheten av din bostad. Ofta söker de sig till stängda ytor utan insyn, till exempel under altaner eller husets grund. Om det går, försök öppna upp från sidorna och stör djuret.
Grävlingar i trädgårdar betraktas inte som olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken och hanteras inte av kommunen.
Vilda djur som kan orsaka skada eller sprida smitta
Det är fastighetsägarens ansvar att bedöma och ta till åtgärder mot djur som kan orsaka skada eller sprida smitta på egendomen. Det kan exempelvis röra sig om grävlingar eller skabbrävar. Denne har en möjlighet, men ingen skyldighet att agera.
Jakt inom detaljplanelagt område får bara ske av personer som har polisens tillstånd. Fastighetsägaren kan kontakta polisen för besked om vilka skyttar som har sådant tillstånd och anlita dessa.
Följ jaktlagens bestämmelser för skyddsjakt Jaktlag (1987:259) Länk till annan webbplats.
Övergivna och döda djur
Här hittar du information om vart du vänder dig om du hittar övergivna eller döda djur.
Skadade vilda djur
Vilda djur som upptäcks skadade, sjuka eller döda är en fråga för jägare eller polis. Läs mer om skadade vilda djur på följande länkar:
Jakt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Läs mer om viltolyckor på www.viltolycka.se Länk till annan webbplats.
Döda fiskar
Döda fiskar och vattendjur kan bero på olika saker, exempelvis farliga utsläpp, sjukdom eller algblomning som har gjort att vattnet har dålig kvalité.
I Bottniska viken är det inte ovanligt att du kan hitta död spigg i större mängd observeras längs stränder under sommar och sensommar. När spiggen har lekt är det naturligt med en viss dödlighet. Fiskdöd kan även bero på att de drabbas av olika sjukdomar.
Döda sälar
Sälar kan dö naturligt av olika sjukdomar eller svälta ihjäl. Mänsklig påverkan i form av utsläpp av kemikalier, gifter eller olja kan också orsaka säldöd. vill ha information av döda sälar, läs mer och rapportera på Naturhistoriska riksmuseet (NRM) Länk till annan webbplats.
Döda sällskapsdjur
Du får gräva ner döda sällskapsdjur på egen mark om det kan ske utan olägenhet och risk för smittspridning/förorening. Som sällskapsdjur räknas till exempel hund, katt, minigris och dvärgget.
Välj en lämplig plats och gräv ned djuret. Tänk på att gräva så djupt att inte vilda djur kan gräva upp liket. Tänk på att inte gräva ner djuret för nära vattentäkter, vattendrag eller diken.
Vänd dig till din veterinär om du vill ha hjälp med kremering av ditt sällskapsdjur.
Skyddsjakt
Vilda djur på fastigheten
Skabbrävar, grävlingar och andra djur som riskerar att sprida smitta eller orsaka skada är fastighetsägaren själv ansvarig för att ta hand om. Om du har jakträtt på området har du också rätt att avliva ett sjukt eller skadat djur, men tänk på att du måste ha polisens tillstånd om du ska skjuta inom detaljplanelagt område.
Om djuret finns på kommunens mark ska du höra av dig direkt till kommunen. Vi har ett ansvar för våra fastigheter, precis som vilken annan fastighetsägare som helst.
Anmälan av skadade, sjuka eller döda vilda djur
Försök inte avliva eller flytta på det skadade eller sjuka djuret utan invänta polis eller sakkunnig som har kunskap om avlivning. Läs mer: Skyddjakt på Natorvårdsverkets hemsida. Länk till annan webbplats.
Om du har kört på ett vilt djur är du skyldig att anmäla till polisen på 114 14. Vidare ska du markera platsen där olyckan inträffade så polis och jägare kan hitta platsen efteråt. Mer information om hur du går tillväga om du kört på ett vilt djur finns hos Nationella Viltolycksrådet. Länk till annan webbplats.
Ibland påträffar man döda djur i skog och mark, vilket är normalt. Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att till exempel avlägsna döda djurkroppar. Vissa djur faller dock under kategorin "statens vilt" och tillfaller därför staten när de dör eller skadas. Du kan läsa mer om vilka djur som räknas som statligt vilt hos Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.. Om döda djur eller fåglar tillhörande Statens vilt påträffas i naturen, kontakta polisen på 114 14.
Länsstyrelsen har information om jakt och vilt. Länk till annan webbplats.
Härnösands kommuns skyddsjägare
Härnösands kommuns skyddsjägare kan anlitas av dig som upplever olägenhet av skadedjur på den egna fastigheten, vilket debiteras den enskilde. Kommunen bekostar alltså inte sådana åtgärder.
Nedgrävning av häst
Så här går du tillväga vid nedgrävning av häst
För att undvika spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt. Döda djur ska normalt sändas till en godkänd eller registrerad anläggning eller mottagare, men hästar kan grävas ner på en annan plats om man följer kommunens anvisningar och den EU-lagstiftning som gäller.
Vad gäller?
Det är viktigt att nedgrävning sker i lämplig mark så att det inte blir en förorening av grundvatten, vattentäkter eller vattendrag. Nedgrävning ska också ske så djupt att vilda djur hindras att gräva upp kroppen.
Val av plats
Minst 100 meter avstånd bör hållas till vattenbrunnar, minst 30 meter till sjö, bäck eller annat vattendrag. Om vattenbrunnar finns nedströms i grundvattnets flödesriktning kan avståndet till dessa behöva vara längre.
Skyddsavståndet beror på jordart. Ju genomsläppligare marken är desto längre avstånd bör hållas. I direkt närhet av nedgrävningsplatsen bör det inte finnas diken eller dräneringar.
Håll avstånd till bostadshus.
Nedgrävning får inte ske inom vattenskyddsområde.
Platsen får inte bestå av förorenad mark.
Anpassa efter avstånd till berg och grundvatten
Marken bör vara plan, sluttningar bör helst inte användas vid nedgrävning. Den grav som grävs bör vara så djup att djurkroppen kan täckas med minst 1,5 meter jord. Detta innebär att för en normalstor häst bör graven vara cirka 2 - 3 meter bred och 2,5 - 3 meter djup. Graven ska täckas med jord så att det bildas en svag ås över graven och jorden ska packas så att inga rovdjur kan gräva upp kadavret. Om några större stenar läggs i eller på överfyllnaden blir det ännu svårare för djur att komma åt materialet.
Djurkroppen bör ha ett avstånd på minst 1 meter till berggrund och högsta grundvattennivån som kan väntas under året.
Läs mer: Jordbruksverkets hemsida: Slutet av hästens liv Länk till annan webbplats.
Fåglar
I vissa fall kan fåglar orsaka olägenheter. Duvor och andra fåglar kan bygga bo på balkonger, fönsternischer, och liknande vilket kan skapa problem med nedsmutsning. Måsar bygger ofta bon på tak vilket medför att de kan skrika och skräna på nätterna.
Under våren kan fåglar vara ett problem under häckningsperioden, dessa problem försvinner dock sen när ungarna lärt sig flyga. När måsarna har ungar kan de till exempel anfalla förbipasserande.
Förebygga problem
- Mata inte fåglarna
- Man kan göra det svårare för fåglar att bygga bo till exempel genom att sätta upp nät eller montera så kallade trådpiggar på ställen där fåglarna gärna sitter.
Om du har långvariga problem med fåglar
Det är fastighetsägaren som har ansvar för att lösa problemet med störande fåglar. Du ska skapa en omgivning som inte i onödan lockar till sig fåglar och skadedjur.
Som fastighetsägare kan du vända dig till företag som arbetar med skadedjursbekämpning för att få hjälp med föreslagna åtgärder.
- Håll gårdar och gröna ytor rena från pinnar och kvistar
- Var noggrann med avfallshantering. Det betyder stängda soptunnor, komposter, papperskorgar med lock och regelbunden städning av platser där matrester kan förekomma.
- De boende ska vara informerade om att matning av småfåglar kan leda till att större fåglar som måsar och kråkor lockas dit.
- Ta bort fågelbon från tak och hängrännor
- Uppsättning av nät, piggar, plåtar eller andra lösningar som förhindrar att fåglarna bygger bo och häckar på fastigheten vid öppningar intill exempelvis tak och skorstenar.
Avskjutning vid svårare fall
Om du som fastighetsägare vidtagit åtgärder och det inte hjälper kan du mot avgift få hjälp med avskjutning av skytt som har polisens tillstånd att avlossa skott i tätbebyggda områden.
Det är inte effektivt eller långsiktigt att skjuta av fåglarna då nya snart flyttar in så länge den gynnsamma omgivningen finns kvar. Det är bättre att försvåra för fåglarna att häcka. Vid flera misslyckade försök att bygga bon och föda upp ungar kommer fåglarna självmant söka sig bort.
Jordbruksverket informerar om hantering av döda vilda fåglar
Bakgrund
Fågelinfluensa är en sjukdom som främst påvisas hos vilda fåglar. Vilda fåglar, särskilt sjöfåglar, anses vara naturliga värdar för alla typer av fågelinfluensavirus och har en stor roll i spridning av viruset. Döda fåglar utsöndrar inte virus och bidrar inte till smittspridning bland fåglar.
I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar.
Risken att de högpatogena varianterna av fågelinfluensa, som sprids bland vilda fåglar i Europa kan orsaka smitta hos människa anses låg. Trots att omfattande utbrott bland fåglar har rapporterats från ett flertal länder under de senaste åren har det bara rapporterats enstaka fall hos människor. Samtliga drabbade fick obetydliga eller milda symtom.
Hantering av döda vilda fåglar
Vid fynd av döda vilda fåglar på allmän plats eller i naturen kan ni välja något av nedanstående alternativ för hantering. Observera att den som hanterar fåglar bör använda skyddshandskar och tvätta händerna efter hantering. I områden där döda fåglar finns kan levande fåglar samt färsk träck från dessa förekomma. Dessa kan sprida smitta och därför bör ej personer som håller fjäderfä eller hobbyfåglar delta i hantering av döda vilda fåglar.
- Låt fåglarna ligga kvar. Att vilda fåglar dör är en naturlig företeelse.
- Gräv ner fåglarna så att inga andra djur kommer åt materialet.
- Om nedgrävning inte är möjligt kan mindre fåglar läggas i en vanlig plastpåse (fylld till max hälften så påsen kan knytas ihop ordentligt). Påsen läggs i ytterligare en plastpåse som också försluts noga och läggs i soporna tillsammans med annat
brännbart material.
- Om fåglarna är för stora eller för många för att läggas i sophanteringen enligt ovan bör de i stället läggas i dubbla sopsäckar och köras till förbränning. Kontakt ska tas med förbränningsanläggningen för instruktioner hur materialet kan tas emot.
Övrig information
Då döda vilda fåglar påvisas bör rapportering ske till SVA:s (Statens veterinärmedicinska anstalt) webbsida https://rapporteravilt.sva.se. Länk till annan webbplats.
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) information om rapportering av sjuka eller döda vilda djur Länk till annan webbplats.
Folkhälsomyndighetens information om fågelinfluensa Länk till annan webbplats.
Jordbruksverkets information om fågelinfluensa Länk till annan webbplats.
Dela sidan