1700-talet
1710
En brand ödelade staden efter korsmässomarknadens sista dag. Borgaren Erik Olsson från Uland (Gussjöbygden) hade inhyst några bönder i sin sjöbod och de tände ett ljus, satte det i en flaska och satte sig sen och åt sin matsäck. Bönderna hade blivit bekanta med en 24-årig djäkne vid namn Granström.
De intog starkare drycker och åt en god måltid tillsammans. Efter maten gick bönderna upp och lade sig på sjöbodens loft och Granström gick till sitt logi. Flaskan med ljuset ställdes vid huvudgärden hos en av bönderna. Omsider vaknade de av att det brann i vindsgolvet. Men i stället för att försöka släcka eller alarmera gårdens invånare, så räddade de sina egna tillhörigheter - samt en del som måhända inte var deras.
Detta ledde till en förfärlig katastrof; nästan hela staden brann ned. Domen blev hård: De tre bönderna dömdes till döden.
1714
Staden brann igen då några pojkar från trivialskolan (Jonas Westman, Mårten och Petter Franck) tände på skolhuset för att slippa skolgången. Branden spred sig och rasade i två dagar.
1721
Ryska mordbrännarflottan bränner ner nästan hela staden. Efter misslyckad fredsförhandling mellan Sverige och Ryssland beslöt tsar Peter att anfalla Sverige. Härjningarna började i Gästrikland och fortsatte uppefter norrlandskusten.
Anfallsstyrkan bestod av inemot 7000 man infanteri och 490 kosacker. Den 29 maj kom den ryska mordbrännarflottan seglande och roende in mot staden genom Södra sundet. Civilbefolkningen hade ingen möjlighet att försvara sig utan flydde till närliggande byar.
Av stadens hus skonades hospitalsbyggnaden som var ett slags fattighus, samt två hus på Norrstan, där ryssarna lagade sin mat. Kyrkans skatter räddas genom att de ståtliga ljuskronorna placeras i en bisättningsgrav.
1722
En ny kyrka byggs på den plats där den förra bränts ner och den kommer att vara i bruk i 120 år.
1729
Nytt rådhus uppförs på torget. 1921 flyttas det till Murberget där det fortfarande står på dess torg.
1744
Medicine doktor Nils Gissler från Torp i Medelpad blir Härnösands förste läkare. Han tjänstgjorde samtidigt som lektor vid gymnasiet och 1762 blev han den förste provinsialläkaren för Ångermanland och Medelpad.
1751
Handelsmannen Elias Stafs hustru, madame Sofia Hagström, blir första utbildade barnmorskan i Härnösand. Folkmängden uppgår till 1 170.
1752
Apotekaren Bengt Reftenius öppnar stadens första apotek.
1756
Första tobaksfabriken startade.
1762
Det stora länet som bildades 1653 (Härnösand och Hudiksvall) delas och landshövding Per Abraham Örnsköld utsåg Sundsvall som residensstad.
1765
Härnösand fick stapelrätt vilket innebar att fartyg från Härnösand fick rätt att segla till utlandet och att utländska fartyg inte får angöra Härnösand.
1768
Stadsträdgården (Stadsparken) anläggs för odling av grönsaker och frukt.
1776
Kronobränneri anläggs vid Gerestabäckens utlopp i Södra sundet. Brännerigatan (senare Hovsgatan), anlades från kyrkan till bränneriet. Resultatet för staden blev en kraftig ökning av krogrättigheter och ordningsvakter.
1778
Länsstyrelsen flyttas från Sundsvall till Härnösand som blir residensstad för andra gången. Landshövdingen heter Karl Bunge.
1785
Ett tegelbruk i Solum vid Södra sundet uppförs. Bruket kommer så småningom att leverera tegel till de stora byggena av nytt Landshövdingeresidens och gymnasiebyggnad.
1788
Ett länslasarett byggs (nuvarande Region Västernorrland sessionsbyggnad) på Storgatan 1.
1791
Efter ritningar av slottsarkitekten Olof Tempelman uppförs både ett nytt Landshövdingeresidens på Torget och en ny gymnasiebyggnad (nuvarande Rådhuset).
Dela sidan