1850-1900

1851

Härnösand har 3 000 invånare.

1855

Kanalbygget mellan Norra och Södra sundet färdigt. Med hamntrafikens tillväxt ökade behovet av egna kajanläggningar. I tidningar och officiella skrivelser underströk man ofta betydelsen av att staden borde ha två utlopp till öppna havet. Landhöjningen och det faktum att man på vintrarna brukade lasta av jord- och sandblandad snö i sunden, gjorde att behovet av upprensning växte.

1860

Kempe-familjens varv "Nya varvet" lades ner och som en slags ersättningsindustri kom Hernösands Ångsågs Aktiebolag som sedan lades ner 1926.

1861

Man började med åtta oljelampor på 1840-talet, där rovolja användes. Antalet lampor utökades eftersom. Vid 1860 var det 20-tal lyktor. Vintern 1860-61 hade man ett mindre försök då man testade fotogen, vilket snabbt ersatte rovoljan, och senare ersattes fotogenet med gasolin 1875-76. Före den bestod av "vargögon" - enkla rovoljelampor med veke.

1862

Hernö Bryggeri startas, från början ett litet företag med 5-6 anställda. Först när Enoch Ringnér tog över under 1870-talet började det expandera till en betydande industri. Vid Ringnérs död 1886 hade bryggeriet ett 20-tal anställda. 1903 köptes Emil Lönns bryggeri vid Brunnshusgatan upp. Antalet anställda på Lönns bryggeri som var ett tiotal skars nu ned till ett fåtal. Verksamhet vid Hernö bryggeri pågick till 1973.

1864

Hedda Wising startar upp undervisning med enbart flickklass i fastigheten där även Café Tysta Mari fanns.

1867-1868

Landstinget startar dövstumsskola i en fastighet på nuvarande Bergsgatan 12C. Härnösands stad erbjöd kostnadsfritt en tomt på Eriksbergsområdet och 11 januari 1878 kunde det nya skolhuset tas i bruk. 1889 kom en lag om dövstumsundervisning och de fyra nordligaste länen slogs ihop till ett distrikt kallat 7:e dövstumskoledistriktet. Landstingen enades om Härnösand som skolort. 1896 flyttade man till nyare och mycket större lokaler på Kiörningskolan på Södra Vägen. Antalet elever fördubblades nu till ca 150 st. Den sista föreståndaren, A.J. Hagström var både en aktiv kommunalman i staden samt riksdagsman.

1870

Folkmängden uppgår till 4 010.

1871

Härnösand får sin andra större industri Mekaniska verkstaden - senare Asea Truck. Ångbåtstrafikens expansion och stadens ångbåtsflotta gjorde att intresset för en mekanisk verkstad och en ångbåtsslip ökade. 1871 bildades så "Mekaniska Werkstadsaktiebolaget i Hernösand". Till en början tillverkade man alla slags maskiner för att senare inrikta sig på ångmaskiner. Varvsrörelsen bestod av reparationer och nybyggnad av mindre ångbåtar - den upphörde på 1930-talet. När man omkring 1920 började tillverka kuggväxlar och kuggväxelmotorer så började ASEA-koncernen att bli intresserad och 1940 köptes bolaget upp för att bli en del av ASEA.

1873

Kronholmsvarvets toppår då inte mindre än 10 fartyg lämnade varvet som nybyggda. Hernö socken med sina drygt 300 invånare slås ihop med stadsförsamlingen.

1877

Första telefonsamtalet mellan Härnösand och Sundsvall. En våldsam eldsvåda drabbar centrala Härnösand och kvarteret mellan Stora torget och Nybrogatan brann ner. Den värsta branden sedan ryssarnas härjningar 1721.

1878

1879

Eftersom Trivialskolan och Gymnasiet endast var för manliga elever så var flickorna hänvisade till privatundervisning i hemmet eller till fattigskolan. Att detta var ett problem för flickornas fortbildning kan man förstå. Lektor Jonas Widén var en av de som uppmärksammade detta och i december 1874 lämnade han in en motion till fullmäktige om att ett särskilt skolhus för flickor borde uppföras. 1876 tog fullmäktige beslut om detta och hösten 1879 togs skolhuset i bruk.

Skolan hade från början 5 klasser men antalet elever ökade och 1907 fanns det 8 klasser. De första åren var antalet elever 80-90 och 1920 var man uppe i 248 stycken elever.

Ångfartyget ”Strömkarlen” med plats för 500 passagerare börjar trafikera Ångermanälven till bl.a. Sollefteå.

1882

En ny läroverksbyggnad tas i bruk i korsningen Eriksbergsgränd/Brunnshusgatan. Ludvig Nordström föds i grannkvarteret. Han blir sedermera en känd journalist och författare med bl.a. Lort-Sverige. Nu blev det plats för en telegraf, ett postkontor och funktionen av rådhus i det forna gymnasiehuset.

Härnösand blir först i Sverige med eget lokalt telefonnät.

1885

Härnösand blir först i Europa med elektrisk gatubelysning. Kraftöverföringen till belysningen skedde genom eget vattenverk i Gådeå. Staden med 5 448 invånare firar 300-års jubileum med bal i rådhuset.

1892

Inkorporering av Gådeåstaden - Rotudden Eftersom Gådeåstaden hade växt snabbt (folkmängden beräknades till över 500 personer) och börjat få tendenserna av en förstad, så ville man införliva området med staden.

En hemställan gjordes till Kungliga majestätet våren 1876. Den och ytterligare en från domkyrkoförsamlingen 1881 lämnades utan åtgärd. Först sedan invånarna i Gådeåstaden själva gjort en framställan så tillstyrktes den i slutet av 1891. 1 januari 1892 införlivades området vilket också ledde till ca 200 nya skolbarn. Detta ledde till uppförandet av Marieborgsskolan (vanligen kallad Gådeåskolan).

1893

Nyuppförda sjukhuset vid Södra Sundet tas i bruk. 12 december invigs tågsträckan Härnösand-Sollefteå. Högsta tillåtna hastighet är 45 km/h så restiden är 4,5 timmar.

1894

En öppningsbar bro – Kronholmsbron – invigs mellan Kronholmen och Härnön.

1895

Folkmängden uppgår till 7 515. På 10 år har alltså folkmängden ökat rejält.

1897

Kungen av Siam (Chulalongkorn) besöker Härnösand med det moderna ångdrivna örlogsfartyget Maha Chakri.

1898

Ett ångkraftverk för inomhusbelysning för egen räkning anläggs av ASEA vid Kronholmstorget.

1899

Idrottsföreningen Kamraterna blir stadens första allmänna idrottsförening. Verksamheten bedrivs med både vinter- och sommarsport såsom skidåkning, cykel, allmän idrott (friidrott) och skidåkning.